View Full Version : Lajmet Ditore nga Rajoni 13.10.2008
GRUDJANE
13-10-2008, 06:43 AM
Jeremiq: Mali i Zi nuk ėshtė shtet sovran
http://i46.photobucket.com/albums/f103/Grudjane/jeremiq-2.jpg
Me vendimin pėr njohjen e Kosovės, njė ditė pasi qė Asambleja e Pėrgjithshme e dėrgoi kėtė ēėshtje para Gjykatės Ndėrkombėtare tė Drejtėsisė, Mali i Zi tregoi se nuk udhėheq politikė tė jashtme tė pavarur dhe se nuk ėshtė nė kuptim tė plotė shtet sovran, ka thėnė ministri i Jashtėm serb, Vuk Jeremiq.
Ai i ka thėnė tė pėrditshmes beogradase Press se regjimi nė Podgoricė e ka ndėrmarrė kėtė hap nėn diktat direkt tė atyre, idetė e tė cilėve ranė pas votimit nė Asamble.
GRUDJANE
13-10-2008, 06:44 AM
Londra e brengosur me veprimet e Beogradit
http://i46.photobucket.com/albums/f103/Grudjane/f_1012222546249_m.jpg
Ambasadori i Britanisė sė Madhe nė Serbi, Stephen Wordsworth ka deklaruar se Londra ėshtė e brengosur me veprimin e Beogradit, qė nga ky vend tė dėbojė ambasadorėt e dy shteteve fqinje - qė kanė njohur Kosovėn.
Wordworth pėr mediat serbe ka vlerėsuar se, ky ėshtė njė zhvillim fatkeq i ngjarjeve, sidomos pėr shkak se marrėdhėniet e mira fqinjėsore janė kusht pėr integrimet evropiane nėpėrmjet procesit tė stabilizim-asociimit.
I pyetur nėse Beogradi ka rrezikuar integrimet evropiane, ambasadori britanik ka thėnė se, pėrkeqėsimi i marrėdhėnieve me fqinjėt ėshtė sinjal i keq, mirėpo ka shtuar se nuk dėshiron tė nxjerrė konkluza.
Ditė mė parė, Serbia ka dėburar ambasadorėt e Malit tė Zi dhe Maqedonisė nga Beogradi, pasi kėto dy shtete kishin njohur pavarėsinė e Kosovės. /Telegrafi/
GRUDJANE
13-10-2008, 07:53 AM
Shefi i FMN-sė, optimist pėr stabilizimin e tregjeve financiare
http://i46.photobucket.com/albums/f103/Grudjane/AP_IMF_Strauss_Kahn_09oct08_eng_175.jpg
Zėri i Amerikės
13-10-2008
Ndėrsa udhėheqėsit e vendeve tė Eurozonės bėnė publike masat pėr tė mbrojtur institucionet financiare dhe pėr tė garantuar dhėnien e huave ndėrbankare, shefi i Fondit Monetar Ndėrkombėtar Dominik Shtraus-Kahn tha tė dielėn nė Uashington se tanimė ka nisur njė program i bashkėrenduar dhe efektiv pėr t'i bėrė ballė krizės financiare.
Zoti Shtraus Kahn foli nė mbyllje tė takimit tė ministrave tė financave tė vendeve tė zhvilluara dhe atyre nė zhvillim. Ai tha se masat urgjente tė bėra publike nga udhėheqėsit evropianė nė Paris janė shumė pozitive.
"Unė kam besim sepse besoj se ēfarė ėshtė bėrė kėto ditė duke filluar qė nga deklarata e pėrbashkėt e shtatė vendeve mė tė industrializuara, duke vazhduar mė pas me takimin vjetor tė Fondit Monetar Ndėrkombėtar dhe Bankės Botėrore apo takimi i udhėheqėsve tė vendeve tė eurozonės ėshtė pikėrsht veprimi i duhur."
Franca, Gjermania, Italia and vende tė tjera tė eurozonės do tė garantojnė dhėnien e huave ndėrbankare dhe do t'u japin para kesh bankave nė nevojė. Kėto masa kanė pėr qėllim tė rikthejnė besimin e investitorėve dhe tė bėjnė qė tregjet tė funksionojnė siē duhet. Tė shtunėn zoti Shtraus-Kahn paralajmėroi se sistemi financiar global po shkonte drejt shkatėrrimit.
Sipas presidentit tė Bankės Botėrorė, Robert Zėllik, kriza financiare sė bashku me rritjen e ēmimeve tė ushqimit dhe karburantit qė i parapriu krizės, kanė varfėruar sivjet rreth 100 milionė vetė nė botė. Dje zoti Zėllik u tha gazetarėve se problemet e papara ndonjėherė nė tregjet financiare pėrbėjnė njė kėrcėnim tė madh pėr vendet nė zhvillim.
"Kjo ishte njė katastrofė qė u shkaktua nga vetė njerėzit. Edhe veprimet dhe pėrgjigjet ndaj krizės varen nga ne. Duhet gjithashtu tė sigurohemi qė, ndėrsa qeveritė dhe taksapaguesit e pėrqendrojnė vėmendjen nė problemet financiare vendore, ato nuk do tė tėrhiqen nga zotimet e tyre pėr tė shtuar ndihmėn pėr vendet nė zhvillim."
Kriza ekonomike, gjatė sė cilės shumė tregje botėrore humbėn rreth 20 pėrqind tė vlerave tė tyre vetėm gjatė javės sė fundit, tėrhoqėn vėmendjen e zyrtarėve financiarė gjatė takimeve vjetore tė FMN-sė dhe Bankės Botėrore nė Uashington. Ata e pėrshėndetėn njė plan veprimi pėr masa urgjente tė bashkėrenduara, i cili u prezantua tė premten nga ministrat e financave tė Shteteve tė Bashkuara, Evropės dhe Japonisė. //ad//
GRUDJANE
13-10-2008, 07:55 AM
Medvedev: Sistemi rus i mbrojtjes sė raketave ėshtė i fortė
http://i46.photobucket.com/albums/f103/Grudjane/afp_russia_Medvedev_12Aaug08_eng_0.jpg
Presidenti rus Dmitri Medvedev, ishte i pranishėm nė provat e raketave me rreze tė gjatė veprimi tė ushtrisė ruse, dhe tha se sistemi i mbrojtjes me rekate i vendit tė tij ėshtė i fortė.
Rusia lėshoi dy raketa tė dielėn, nga nėndetėset nė Oqeanin Paqėsor nė Detin Barens, dhe njė nga Kosmodromi Plestesk nė Rusinė veriore.
Pas lėshimit tė raketės nė Plestesk, zoti Medvedev tha se Rusia do tė vazhdojė tė zhvillojė armė tė llojeve tė reja. Por ai lavdėroi efektivitetin e sistemit ekzistues, duke thėnė se mbrojtja me raketa e Rusisė ėshtė mjaft e mirė.
Moska ka kundėrshtuar planet amerikane pėr instalimin nė Poloni dhe Republikėn Ēeke tė njė sistemi mbrojtės nga raketat.
Zyrtarėt amerikanė thonė se sistemi mbrojtės ėshtė projektuar pėr tu mbrojtur kundėr kėrcėnimeve tė shteteve qė ata i quajnė shtete tė papėrgjegjshme, si Irani. Por Rusia thotė se dislokimi i sistemit mbrojtės nė Europė, do tė minojė kapacitetin e raketave tė saj dhe do tė kėrcėnojė sigurinė e vendit. //mm//
vBulletin v3.6.10, Copyright ©2000-2013, Jelsoft Enterprises Ltd.